Premiärvärvning – Jonathan Eriksson är klar för Veden: ”Det är kul att få va med på riktigt” 

Tisdag kväll, lejonmanen är utsläpp, ett öga på sin nyförvärvsintervju och ett öga på PSG - Bayern München. Jonathan Eriksson har skrivit på för Mörkveden BK. 

Han var ett stående inslag under hösten förra året och sprutade in både mål och assist när han väl spelade. En stenhård, stencool innermitt från hjärtat av Småland och ett välkommet tillskott till MBK. 

– Jag har skojat en del om att jag väntar på att bli publicerad för allmänheten. Jag har lirat ett tag nu och har trivts kanonbra, så det är kul att jag får va med på riktigt till slut. 

Resan började redan på förra årets försäsongscup, där Bonfire Boy släpade med sig Jonathan till sidlinjen för att hålla trumman under historiens kallaste fotbollskväll. Efter det blev det några sporadiska inhopp som med tiden blev allt mer regelbundna och i slutändan var han en bidragande faktor till det som ändå blev en succésäsong för MBK. Men ett minne sticker ut. 

– Jag hade ju hört att Ruben Magnusson hade lite problem med målskyttet. Det var mycket ”kom igen då Ruben gör mål gång” som florerade. Och så minns jag att jag kom i ett väldigt bra läge själv, men spelade in till Ruben som äntligen kunde göra sitt mål. Det var fint. 

Jonathan Eriksson kommer från Vetlanda och har spelat fotboll på många olika nivåer. Han har vunnit division fyra, varit en stabil innermitt i trean och hoppat runt bland korplag i Stockholm. Men på frågan om han kliver in som en stjärna i MBK är han tydlig. 

– Nej, nej, nej. Nej, det skulle jag inte säga, nej. Jag är en ödmjuk spelare och tycker det är viktigt att man bidrar och spelar bra. Jag kan hjälpa till med poäng och bidra framåt. Men jag är inte en stjärnspelare. Det lämnar jag till Ruben och Åstradsson. 

Vägen till Veden har varit lång och snårig. Från en frusen åskådare till sporadisk inhoppare och nu en permanent och pålitlig innermitt. Men för Eriksson rådde det aldrig några tvivel om att det här var vägen framåt för honom och Veden 2026.

– Jag kom till Mörkveden och kände att den här dörren vill jag öppna, kliva in i och omfamna.