Ålder: 25 år
Uppvuxen: Klämmesmålen, Småland
Kickrekord: Tror ändå jag har 17 i min prime. Eller fan, säg 20.
Favoritspelare i Mörkveden: Jag själv. Får man säga det?
Bästa tryckarlåt: Goodbye my lover - James Blunt
Uppvuxen bland gärdsgårdar och ensilagebalar – nu på vift i Stockholms betongdjungel.
Tidigare i år tog Simon Äng sitt pick och pack, flyttade till storstaden och skrev på för världens vackraste klubb.
– Jag är en stabil mittback som ska låta fjönsarna dumma sig där framme medan jag håller nollan bakåt, säger han i intervju med Mörkveden.
Efter en timmes väntan i ett tomt Google Meets-rum får jag till slut sällskap av Mörkvedens första nyförvärv för säsongen, Simon Äng.
– Sorry. Jag har raidat på WoW. Skulle bara döda sista bossen. Håller på att geara upp för att gå topp 10-15 i Sverige nu.
Efter drygt sex år utan någon kontakt med klubben, eller sporten över lag för den delen, har han äntligen återvänt. Redo att ta över fotbollsvärlden på nytt.
– Det känns bra att vara tillbaka. Jag tror att jag kan tillföra mycket. Jag har ändå gått ut och sagt att jag är den vita Yaya Touré. Det är stora skor att fylla, säger han.
25-åringen har ett långt förflutet i både Sommens AIF och Tranås burfotboll. Precis som många andra i klubben är han uppvuxen i de småländska skogarna. När han till slut kommer till Mörkveden är det under skyhög press, helt satt av honom själv.
– Kan jag vara så kylig och säga att jag är som Thierry Henry när han vände hem till Arsenal? Nej, jag vill nästan säga när Ronaldo kommer tillbaka till United. Det gick ju bara utför. Jag tror det kommer hända här med.
Intervjun i sin helhet nedan:
Du lämnade lilla Klämmesmålen för det här, är du en small fish in a big pond?
– Nu ska jag ändå bo i en lägenhet som jag äger själv. Det är rätt stort i vårt umgänge och Mörkveden. Så jag kanske är en big fish där ändå. Men i Stockholm stad är jag en small fish.
Hur känns det att äntligen få spela för mörkveden?
– Jag tänkte säga att jag spelat innan men jag var fan inte med i cupen 2019. Jag var med och tränade en hel del men låg ju på sjukhus när det var cup. Fick en kamera uppkörd i röven och massor skit. Men det känns gött nu.
Du har ju fått Yayas nummer 42 med. Hur känns det?
– Det känns bra. Det är ju ännu mer press också. Men jag ska börja gymma nu. Tänker att jag ska komma in i det i toppform.
Måla upp en bild för mig, vad formade fotbollsspelaren Simon äng?
– Sommens gator. Det var rätt tufft. Vi hade riktigt dåliga bollar. Man fick springa ut tidigt på träningen för att hinna norpa en av de välpumpade. Sedan fick jag cykla till träningen ibland också, det var ännu tuffare. Kan det varit 3 km, mer kanske?
Det kan nog nästan va mer.
– Säg tre och en halv då. Sedan hade vi Nicke T som tränare med. Han var riktigt tuff.
Shoutout.
– Ja, verkligen. Han formade Sommen till ett vinnarlag. Styrde med järnhand. Jag minns att han fick mig att göra någon träning med A-laget men det gick ju inte så jag la av.
Press har aldrig varit din grej eller?
Nej, verkligen inte. Verkligen inte. Eller jo, jag har ändå varit med och kvalat i innebandy. Då gjorde jag mål. Så lite press kan jag klara av.
Är det ditt bästa sportminne?
– Nej, nej, nej. Det var när vi lirade i Sommen och hade Rickards storebror som domare. Jag fick köra striker och fick jag bollen på kanten. Tog emot den en meter utanför sidlinjen men sprang vidare och gjorde mål. Alla visste att bollen var ute förutom Rickards brorsa som dömde mål. Och så sprang jag från straffpunkten till mittplan och missade klubbmärket när jag skulle peka på det som målgest.
Jag minns den matchen. Riktig domarskandal.
– Ja, det var helt sjukt. Jag gjorde fan två mål den matchen.
Vad kan supportrar förvänta sig av dig på planen?
– Jag skulle nog säga att jag är rätt så snabb och helt ok passningsfot också. Kan inte nicka för fem öre. Lite av en John Stones kanske. Kan kliva upp på mittfältet o spela boll med. Slå en bra genomskärare.
Kan du jämföra den här övergången med någon annan? Hur hajpade ska publiken vara?
– Jag har ju varit med i Mörkveden innan så det behöver bli en hemvändare. Kan jag vara så kylig och säga att jag är som Thierry Henry när han vände hem till Arsenal? Nej, jag vill nästan säga när Ronaldo kommer tillbaka till United. Det gick ju bara utför. Jag tror det kommer hända här med.
Maximal hype och göra publiken besviken?
– Ja, exakt. Lovar massor men katastrof när jag väl kommer upp dit. Men jag kommer inte få den backningen från klubben som jag behöver heller. Jag kommer bli ensam mittback liksom.
Hur bra är du egentligen? ‘
Lång suck. – Alltså det var ju länge sen jag spelade. Länge sen jag spelade utan att vara bakfull. Jag ska utforska det där med att inte vara bakfull. Testa att spela på ett stabilt och hälsosamt sätt. Och om jag inte levererar så är det bara tillbaka till flaskan.
Har du peakat?
– Jag har nog peakeat. Eller jag har nog peakat som snabb mittback. Jag kan nog fortfarande nå en ny peak som en erfaren och spelförstående mittback.
Vad är din värsta rädsla inför säsongen?
– Att kliva in som startspelare och göra självmål på hörna. Det är riktigt tråkigt. Eller vinna självmålsligan. Väldigt läskigt.
Skänker det någon tröst att Theo redan gjort exakt ett sånt självmål och dessutom vann självmålsligan förra säsongen?
– Ja, men han viftar ju med allt också så man kan verkligen tänka sig att han kan göra nåt sånt.
Ja, väldigt spretig spelare det där.
– Verkligen.
Det är söndag, du är lite bakis, ska precis glida in på BP. I handen en har du en Pressbyrån-korv. Beskriv den.
– Åh! Rostad lök med senap och ketchup. Sen vill jag nästan säga en Ost och bacon-korv. Den vill jag nog ta. Mycket rostad lök. Jag älskar rostad lök. Sen kan jag nog tänka mig att gå till en bricka istället för bröd. Kör lite mos istället. Det vill jag säga. En clean ketchup, senap, överdrivet mycket rostad lök, kanske lite bostongurka, fast det behöver inte va det.
En riktig snickarbricka.
– Ja, precis.
Vill du avsluta med något?
– Nja, vill du prata med Ellen?
Ja.
Ellen har lite migrän och Simon råkade väcka henne.
Har du något du vill säga om Simons transfer?
– Nej, han får klara sig själv.
Inget alls?
– Nja, jag är mest rädd att han ska…
..skada sig?
– Nej. Göra sig till åtlöje. Det är min största rädsla.